måndag 5 december 2016

Jag har inte sett min värld på länge. Bild inför skönheten. Skriket rakt ut där för år tillbaka som gav mig mina svar. Jag kunde bara inte se dem. Blind inför vad som ännu komma skall, vem är vem att sia, vem är vem att bära sin hand i ett berättigande inför utefter. Vem är den som mästrar över fader tids ryande. Jag minns när jag förde min hand mot ångorna från vulkanen, röde vid det innerstas andedräkt. Jag minns svaldoften, det osande som lämnade efter sig något så pass kargt att det skallas om en civilisations bortgång. Där i den nära siluetten reste sig den grönaste av öarna upp ur hav. Jag dök ned i vattnet som omgav, ned i det kringliggande. Viken som bar det innerstas bortfösning, det där överflödet som inte kunde stanna under jord. Sedan simmade jag genom sälta vågor min kilometer till skeppet. Halade mig upp över regling. Det är alltid det jag finner det värsta, att komma upp över kant.


det var inte denna låt jag ville spela, men differnet fanns inte i omfattning på tube of the you



Jag ställer mig svag, säger mitt bu! lämnar mitt bä, för att bäras av en vind. Har ni flugit någon gång? Jag har flugit hundra gånger i sömnen, men då kommer jag aldrig högt över mark, jag bara blir kvar strax ovan under armar som drar. En gång i en tonår flög jag i ett annat land. Det var en sådan där fallskärm som förs efter en båt. Och jag under skyddet. Längtan slog bort haglande farhågor. Upp for jag, högt ovan mark. Pirret i magen som ebbade ut till ett lugn. Sedan flög jag, eller det kanske kallas det något helt annat, segling.



____
fann inte bilderna från någon av de två resorna. fann dem inte tillräckligt fort innan jag agerade. men med hornet i sidan, ser det ut som något jag sprungit vilse i förr.

1 kommentar:

  1. Jag har flugit.
    Både över mark och jättehögt. Men jag trivs bättre med att flyga lågt. Är lite feg och ängslig i min karaktär...

    SvaraRadera